Mina ord om livet

Så har lilla Stina haft en riktigt bra alla hjärtans dag. Dagen gick i sådär ½ knop i timmen. Jag har bara tagit det lugnt, gjort allting i slow motion.. Sov någolunda länge. Sprang omkring och såg ut som hej-kom-å-hjälp-mig lite extra länge med tanken 'jag skiter i att det är alla hjärtans dag' i bakhuvudet.

Fick blommor av bästis =$ Visst, jag visste att jag skulle få något. Det var han ju så dum och berättade. Det jag inte visste var att jag skulle reagera som jag gjorde. Brast i tårar och satt mest med huvudet helt tomt och bara fanns till. Men jag tog mig i kragen, duschade och försökte göra mig till en normal människa. Lite smink och platt hår senare så fick jag besök =)
Jag hade inte behövt vara nervös, det var precis som förra gången vi träffades.
Matlagningen gick väl, kanske lite sämre än vanligt. Fine vi är inga mästerkockar men vi brukar i alla fall kunna äta det vi lagar. Ikväll var det precis att det gick. Men men det var det värt i alla fall..
Vissa saker faller på plats medans andra fortfarande flyger omkring uppe i det blå. Men varför ha allting på plats med en gång.

Ibland blir man förvånad av världen. Eller vissa personer. Små saker som man inte tror att människor lägger på minnet. Jag har lite sådär halvt emot min vilja både fått blommor och paket idag.
Det skulle visst påpekas att det inte var för att det var alla hjärtans dag, yeah yeah what ever =P
Det luktar Stina här. Det luktar vanilj.. Ikea's vaniljljus kan slänga sig i väggen, har tre små nyinflyttade ljus.
När jag tänker på det ler jag ett speciellt leende, samtidigt som jag blir lite små röd om kinderna.

Nu ska jag tvätta av mig sminket, släcka lampor och ljus och skutta ner i sängen.
Lyssna på lugn musik, skriva ett konstigt sms å sen kommer John Blund..

Music is my satisfaction...